Försöker ej finna sympati. Mitt ansikte är ju trots allt mitt egna ansvar att hålla koll på. Måste ju dock säga att de kändes bättre när jag berättade för Robert att jag inte kunde gå utanför huset idag pga mitt ansikte och fick svaret "vi alla har varit där erika". Vi kan väl låtsats som de åtminstone! Hur som så är detta sommar-lov fortfarande så underbart bra att jag knappt kan fokusera. På söndag drar jag till San Francisco i en vecka också! Sånt slår ju aldrig fel faktiskt! Och nu när jag kan uppdatera er smidigt med bilder blir ju livet ännu härligare. Vad har ni för er? det ryktas om att sommaren har nått även er, så mitt tips blir: använd solskydd, på allvar.

Första bilden har jag tagit med min nya iphone. Var på tiden att få en bättre
telefon. Men det är bild två jag vill komma till. Michas bild. Ser ni mig där, japp,
med hatten på. Vaknade upp imorse med visserligen inte lika rött ansikte men
med brännblåsor på näsa och panna. Om någon känt ren och skär smärta vill
jag meddela att det är vad man känner vid brännblåsor också. Det var över 30
grader i SB idag och jag kunde inte tacka nej till att gå ut. Fast med hatt då alltså.
Blåsorna sprack upp under dagen och pga det blev smärtan förvandlat till ett dåligt
humör som kan ha gått utöver ett gubbgäng i Red Rocks. Men det må ju vara!
Fantastiskt skön dag var det iaf och sjön där mitt i ingemansland var så djup
på sina håll att folk hoppade från klipporna. Men inte hatt-erri, hon gjorde allt för
att slippa få vatten reflekterat i ansiktet! Men imorgon blir det inte strandhäng iaf.

Trots denna perfekta dag är det ju klart att något ska vara beklagansvärt. Och denna gång rör det sig om mitt ansikte. Jag har fått solkräms-vänner a la extreme, så nog smörjer jag in mig alltid. Och jag smörjde även in mitt ansikte med ton av solskydd. Trots det så är jag nu tomat i hela ansiktet. Hur det är möjligt är en bra fråga då jag inte bränt mig på något annat ställe men jag antar att jag får ta till mer skydd hädanefter. Imorgon ska vi åka upp i bergen och bada i en flod samt hajka lite. Och då blir det minsann hatten på!

Vill inte påstå att mitt sommar-lov tar på krafterna. Inatt sov jag 11 timmar hos Micha, när jag väl vaknade blev det en promenad til Butterfly Beach ihop med Micha och Malin och därefter 6 timmars solning på plats. Haley kom förbi med öl och chips och livet kändes så otroligt perfekt. Vi badade i perfekta vågor (som iofs fick mig att skrika högre än någon annan) och mitt i det perfekta livet kom en stor flock delfiner som satte igång en otrolig hoppshow så att hela den fullspäckade stranden tjöt av förtjusning. Det är något alldeless speciellt med varma sommardagar ihop med underbara människor samtidigt som man omsluts (iprincip) av palmer och kokhet sand.

Måste skärpa mig nångång. Ni som känner mig vet ju att jag gråter direkt något hemskt sker med något djur etc. Dvs jag gråter alltid under Djursjukhuset och när helst någon måste skilja sig från sitt djur. Men ikväll ja då började jag gråta åt att en familj ev måste sälja sina hundar pga allergi och för att typ hedra djuren hade en inredare sytt kuddar med hundarna på. Det är inte okej. Alltså verkligen inte. Jag, Erika Sandberg, snart 24 år får inte gråta åt kuddar. Det är, som sagt, inte okej. När ska mina seperationstårar sluta? Herregud.

Gårdagen var riktigt rolig! jag, Malin, Micha och Robert åkte till Savoy och dansade häcken av oss, ungefär. Och sedan mötte vi upp Kaity lite snabbt utanför Tonic. Somnade gjorde jag sedan gott i Michas säng. Idag, med en extrem huvudvärk, har jag och Micha gått på stan. Ja det efter att vi tvingades säga hejdå till Louise och Josefine. As sorgligt. Och nu har de åkt, och Eyrun har åkt och snart drar Sophie, och Malin och och och.

Vilken start jag fått på detta lov! Igår var det båten och idag, påväg till Butterfly Beach, fick vi lov att stanna upp. Framför oss stod ca 40 (eller var de 60?) livräddare och övade. Vi la oss emellan dem och kunde därefter inte släppa våra blickar. Diskreta var vi med andra ord inte och fast de vinkade klarade vi aldrig av att vinka tillbaka. Vi blev paralyserade skulle man kunna kalla det. Herregud... ni missade det bästa jag sett i mitt liv. Jag och Malin badade lite idag också, mest för att få bättre span på killarna men det var faktiskt rätt varmt. Iaf efter att vi hamnade domnat bort.... Nu ska jag snart till Micha och sedan blir det ut. Men först.. säga hejdå till Eyrun :(

Det är dags att sova. Ska möta Malin och Micha vid pieren imorgon för att sedan ta en promenad till Butterfly Beach (Montecito). Tanken är att vandra i bikini tror jag så att vi får en jämn färg. Ja och efter de får det bli solning på den stranden. Kanske Oprah ligger lapar sol i solstolen bredvid.. hehehe not. Nej gonatt. (och för att inte oroa mina föräldrar kan det tilläggas att jag har fått en massagetid på måndag för att lösa upp alla knutar som går att känna längs hela ryggen).

såhär spenderades våran första sommarlovs dag (idag). Jag har haft sämre dagar
i mina dar. Delfiner såg vi också. (Vi var ju trots allt ombord på en båt som letar
upp delfiner). för studenter kostar denna två timmars rutt 10 dollar. Känner mig typ
beredd på att lägga ut samma kostnad redan imorgon. Det var så grymt härligt!
Och fortsätter micha att ta bilder i detta stuk kan man ju hålla koll på tjockmagen
också. Ja, detta borde bli en dagsrutin!

Herregud vad jag har haft panik över denna födelsedag (Michas alltså).
Ville att det skulle bli en överraskning och efter att ha ringt smygsamtal till
Michas sambosar (Louise och Josefine) och Malin, planerades kvällen sakta
men säkert. Louise och Josefine köpte mat, jag och malin hämtade tårtan efter
att jag slutat skolan, denna tårta lämnades i Michas kök då hon ovetandes sminkade
sig en våning upp. Jag har suttit gömd i en buske med en spindel på tipsrunde-papprena
osv osv osv. Men lyckat blev de tillslut! Förhoppningsvis kan lilla flickebarnet se
tillbaka på sin födelsedag som.. bra! För en mysig kväll, ja det blev de!

Det bestämdes att vi skulle vara hemma ikväll. Så jag har suttit och rensat papper och fått undan alla kläder osv. Läste en gammal uppgift jag hade skrivit i Pilates där min lärare hade skrivit att mitt ryggproblem verkar vara emotionellt kopplat hos mig också, och inte bara smärta. Började gråta. Bara sådär. Så efter de har jag nu suttit här och känt mig ledsen (fast jag inte förstår varför just de där skulle få mig urbalans). Jag tänker att 1. Stressen och pressen är borta och nu har kroppen äntligen fått andas ut och 2. att jag får mer och mer panik över framtiden då jag inte kan se mig leva på något annat ställe än här. Vad de sedan hade med min rygg att göra (som iofs gör extremt ont efter två veckors obekväm studieställning) det är en annan fråga!

Om 4h har jag sommarlov! Skrev ju som sagt klart min inlämning igår så nu ska jag till skolan, skriva ut den och gå på sista teater-lektionen (ever). Micha, louise och Josefine ligger redan på stranden idag.. inte rättvist! Men imorgon gott folk.. då blir det strandhäng! Hela veckan har varit kokhet så förhoppningsvis håller det i sig hela helgen nu! Nu: mot skolan! (Och sedan 4 veckors lov!)

Med lite pepp från mor, far och Micha bestämde jag mig för att skriva klart min final i teatern så att jag slipper åka in till skolan tidigt för att stressa på med de. klockan är nu 1.15 am och det är dags att äntligen få en välförtjänad sömn!! Börjar inte förrän kl 14 imorgon så det blir sovmorgon imorgon! På tiden! Måste bara hinna skriva ut den där inlämningen samt ett volntärspapper typ. Och ja lite sånt där. Men det är ju lätt fixat. Och flygbiljetten. herregud påminn mig om de (till SF). Ja men det är väl typ de. Det ihop med att Micha nu blivit 24 hela vårar! Känner mig yngre än någonsin!

Sista provet i political thinking då? Jo det kändes helt okej. Eller.. jag vet fasicken inte. Känns som att jag babblade utan att veta vad det var jag egentligen pratade om. Skrev iaf om Hobbes, Locke och Rousseau. Och Marx blandade jag in och Machiavelli blandade jag in. Diskuterade deras politiska konstruktion, typ state of nature, social contract och preferred government. Blev även en diskussion om vad synen på state of nature har för betydelse. Så jag hoppas att det gick bra. Kändes som jag glömde några viktiga koncept men på 2h och att hinna svara på två långa frågor.. ja då blir det svårt att täcka allt material. Fick iaf A på första provet och nu A på inlämningen så förhoppningsvis täcker det in så att jag kan få A i denna kurs. Vore behövligt!

I die. Alltså nu tar vi allt från början. Dessa dagar har tagit knäcken på mig. Ja låt oss börja där. Man är uppe halva nätterna, man går upp tidigt som satan (faktiskt så går han upp i tid han med), och sedan läser man och läser man och bara hoppas att det man just plöjt igenom ska ha funnit sig en plats i hjärnan. Varje dag har jag köpt mig en smotthie och bett kassörskan att lägga till "ginko brain supplement" för att då hoppas att jag blir smartare än någonsin (inför matteprovet tog jag dubbel upplaga, no joke). Nåväl. Denna stress och press dödar en. Det var dit jag ville komma. Och nu till Plato. Ni minns de pappret? De pappret som jag satt med i evigheters evigheter och där jag skrev konstant i 12 timmar för att få de klart. Ringer det en klocka? Jag lämnade in de för två veckor sedan drygt, och har sedan dess bara tänkt "sådär då sabbade jag mitt A i klassen och kan nu lägga mig och dö". Fick tillbaka det idag 96/100!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! OMG. OMG. OMG. OMG. Det där gott folk gav mig hopp inför framtiden. Kan jag diskutera Plato till den grad att min stränga politik lärare gillar det då kan jag ta mig fan allting. iprincip. Så ikväll ska jag laga en buffé middag.. skoja bara. Laga mat kan jag ju faktiskt inte. än.